Frösöstenen

Frösö runsten är vårt äldsta skriftliga dokument om Frösön som överlevt till vår tid. Stenen restes något år mellan år 1050 och 1080 och har samma skriftsätt som runstenar från Uppland. Lyckliga omständigheter och det faktum att människorna här förstått stenens värde har möjliggjort att stenen överlevt till vår tid. Men det har inte alltid varit så, flera gånger riskerade stenen att förstöras, enligt en uppgift skulle stenen ha blivit sönderslagen vid ett av krigen mot Norge – Danmark. På en teckning gjord 1687 kan man också se den stora sprickan tydligt, vilket visar att skadan är av gammalt datum.Denna teckning är gjord av Johan Peringskiöld efter att han besökt Frösön år 1687. Man kan se att stenen redan då förlorat det övre vänstra hörnet samt den tvärgående sprickan. I en bok av Peter Olsson betitlad “Några upplysningar om fornsaker i Jemtland” tryckt 1874, beskrivs hur provinsialläkaren Per Rissler år 1819 upptäckte att man forslat iväg stenen för att använda som byggnadsmaterial för ett hus i Östersund. Runstenens oplanerade resa till staden 1819 resulterade i att Per Rissler lät “hopsätta och uppställa det, stadigt fästadt med jern,” på den ursprungliga platsen. Många år senare, när man byggde den nuvarande bron över Östersundet flyttades dock stenen upp till en plats mellan Hornsbergskyrkan och Landstingshuset. Då tillkom en skada då stenens nedre hälft blev spräckt vilket kan ses nertill till höger på vår bild av runstenen.

Texten som mejslats ut på stenen brukar översättas med: Östman Gudfast son lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn och Sten ristade dessa runor.Runstenens text säger följande: Austmoð (r) kuðfastarsun litrai(s)…. (n)ðinoaukiruabruðisaukh (onli) tkristnoeotalont osbiurnkirðibru triunraista uktsainrunorðbisar. -Inte så lätt att förstå, och det finns två tolkningar av textens sista del. En mäktig man denne Östman, dels att han gav Åsbjörn i uppdrag att bygga bron över sundet. Sedan att han lät kristna Jämtland. Mest troligt är att Östman var lagman och att han drivit fram ett beslut vid Jämtarnas ting på Frösön om att övergå till kristendomen. Här kan man kanske jämföra med det isländska alltingets beslut att antaga kristendomen år 1000, vilket skedde några årtionden tidigare än jämtarnas övergång till kristendomen. Eftersom det finns en litet annorlunda tolkning av textens senare del återges här den version som är grunden för tolkningen ovan:Austmaðr Guðfastar sun let ræisa stæin þenna auk gærva bro þessa, auk hann let kristna Iamtaland. Asbiorn gærði bro. Trionn ræist auk Stæinn runar þessar.